Snabbtåg i t-banan, går det i Stockholm?

På många håll i världen tillämpar man skip-stop i tunnelbanan. Varför skulle inte det kunna gå i Stockholm? Frågan har diskuterats i många år men SL är mycket motvillig till att gå trafikanterna till mötes. Trots att Landstingsfullmäktige givit bolaget ett uppdrag att pröva frågan seriöst har alla politiska initiativ hitills varit lönlösa. Särskilt utefter tunnelbanans gröna linje, dess västra del finns det starka önskemål från trafikanterna.

Den gröna linjen är tunnelbanans äldsta linje och och med sina dryga 4 mil är den också den längsta linjen. Många av stationerna går i ytläge och resan upplevs av många som väldigt trög och långsam. Det tar 32 minuter att utan förseningar åka från T-centralen till Hässelby Strand. I likhet med Nynäsbanan och Roslagsbanan som redan tillämpar skip-stop på flera turer varje dag, finns de tätaste och befolkningsrikaste delarna i det yttersta delen av gröna linjen. Om man tog hänsyn till detta skulle flerfamiljsområdena Hässelby och Vällingby få betydligt kortare restider än idag. Enligt beräkningar som gjorts tidigare skulle skipstop på några turer innebära en restidsförkortning på mellan 5-6 minuter för de som bor längst ut på banan. Det innebär 12 minuter per dag. En del politiker i SLs styrelse tycker att detta är försumbart men Vägverket anser ofta att stora dyra väginvesteringar är samhällsekonomiskt lönsamt vid tidvinster på 3 minuter? Man kan undra varför kollektivresenärernas tid värderas annorlunda? En annan aspekt av frågan är att de västra förorterna i Stockholm håller på att föryngras i rasande takt. Allt fler familjer, många från de barnrika Järvafältet flyttar till de gröna och välplanerade 50-talsförorterna i västerort. Som vanligt jobbar de flesta inne i stan. Ska SL hävda att arbetsresorna kommer först måste familjeförsörjarna känna att kollektivtrafiken är konkurrenskraftig gentemot biltrafiken på Drottningholmsvägen som man har utanför tågfönstret.

site:upload.wikimedia.org tunnelbanestationer - Google Bildsökning

site:upload.wikimedia.org tunnelbanestationer - Google Bildsökning

SLs fastigheter

Varför är trafikanternas miljöer ofta så erbarmligt nedgågna och slummiga? Se på pendeltågsstationerna i Sundybyberg eller Rotebro och fundera över om de kan locka några vanebilister över till kollektivtrafiken. SLs vd Ingemar Ziegler kommer från Landstingets fastighetsbolag Locum. Han tycks också ha sina funderingar kring det här fenomenet. En grupp konsulter har i varje fall fått i uppdrag att se över förvaltningen av SLs fastigheter och deras slutsatser var ganska intressanta.
Fastigheterna som SL förfogar över är alla vänthallar och underjordiska miljöer som tillhör tunnelbanan och pendeltågstrafiken. SL har avtal med alla länets kommuner om skötseln. Att dessa "städavtal" fungerar uselt det kan de flesta resenärer intyga. Avtalen behöver omförhandlas och nyligen kom man överens med Stockholms stad. Det var inte en dag för tidigt, man har förhandlat i decennier om gränsdragningsfrågor. Kanske kan det äntligen bli en uppryckning och vi kan få känna oss respekterade, vi som betalar och nyttjar kollektivtrafiken dagligen.
Men hur ser då Landstingets egen hantering av dessa fastigheter ut? Rent juridiskt äger ju Stockholm Läns Landsting alla anläggningarna medan SL har det dagliga skötselansvaret. Konsulterna som tittat över hanteringen kontaterar att Landstinget visat ett frapperande litet ägarintresse för dess fastigheter. Rätt förvånande för de representerar ett faktiskt värde som borde gå att utveckla, kan man tycka. Men av detta har man inte sett mycket av. En tunnelbanestation i Stockholm kan ha lika många resenärer som Malmö Central men ändå finns det ingen service att tala om, bara nedsliten betong och möjligen en pressbyrå. I realiteten brister dialogen mellan SL och Landstinget enormt. Konsulterna konstaterar att förtroendet är litet, processerna tröga och ansvaret otydligt.
Man menar att SL borde överta hela ansvaret för fastighetsbeståndet och att Landstinget som låtit kollektivtrafiken förfalla under decennier, det gäller ju inte bara fastigheterna utan hela trafiknätet (min slutsats), kopplas bort från ägaransvaret. Istället rekommenderar konsulterna att ett samverkansorgan upprättas för koncernstrategiska frågor. Med detta menar man antagligen frågor som hur kollektivtrafiken till exempel ska anläggas till nya Karolinska och dylikt. Slutsatsen som man bör dra anser jag är att kollektivtrafikens anseende påverkas av dess miljöer. Om inte SL kan erbjuda en helhetsupplevelse där stationer, entréer, trappor och hissar har en standard jämförbar med andra goda offentliga miljöer i vår stad då kommer vi inte klara av att få över de kräsna resenärerna, de som hellre tar bilen fast det finns ett alternativ i närheten. Förresten, det vore intressant om läsare av denna blogg ville hjälpa mig att dela ut ris och ros till värsta respektive bästa SL-stationen i länet. Jag lovar att förmedla betygen vidare.

SL satsar på turister i sommar

Våren har kommit till Stockholm och snart fylls gator och torg av besökare från när och fjärran. Ska SL bry sig om dem eller är de inresta bara en utfyllnad för stockholmare på semester? Jag har länge tyckt att Stockholm har mycket mer att erbjuda turister än vad de styrande riktigt har fattat. Vi har en underbar stad med massor av vackra parker, stora vattendrag mitt i stan och höga höjder med stiliga byggnader från stadens 750-åriga historia. För SL borde turisterna erbjuda en affärsmöjlighet och föranleda en särskild strategi. Jag blev därför väldigt glad när marknadschefen på SL, Elisabet Munters på det senaste sammanträdet den 22 april berättade om att detta just är vad man alltmer har insett. SL har därför satt som mål att öka intäkterna från turister med 40 miljoner under 2008. Från Stockholm Visitors Board har man hämtat statistik som visar att det gjordes närmare 4 miljoner dagsresor/fritidsresor till Stockholm under förra året. Varje dygn sker 73 000 övernattningar och siffran stiger år från år. SL rensar nu i sin kortflora och introducerar det nya turistresekort, PLUS som är kopplat till några viktiga besöksmål som Skansen och Historiska Museet. Kortet ska gälla 72 timmar och ger rabatt på entrén. Marknadsföringen ska ske överallt där turisterna finns, hotell, Arlanda Epress och 1000 andra försäljningsställen. Skyltar på svenska och engelska ska finnas överallt där kortet säljs och SL.se får en egen sida där besökarna kan hitta information på flera språk. Trafikpersonalen kommer att involveras och utbildas i bemötande. Tunnelbanans konstutsmyckning ska också lanseras som en sevärdhet och "konståkningar" på engelska ska bli en ny attraktion bland alla guidade turer som finns i vår stad. Ett försök med utrop på engelska ska ske mellan T-centralen och Gullmarsplan. Lanseringen av det nya 72-timmars kortet sätter igång den 2 juni.